Här igen…

Jag har ju inte rosat sidan med några större alster på väldigt länge. Vet faktiskt inte hur jag skall göra med sidan. Den påminner mig som ett intimt munsår varje gång jag tittar till den.

Jag skriver ju på en annan sida med bra mycket fler läsare, problemet där är att mina texter göms bland alla andra geniala inlägg. Förut skrev jag mer frekvent men sen en tid tillbaka är det en-söndagskrönike-aktig variant.

Nu kanske jag skulle skriva dessa här istället, till mina 5-10 trogna läsare.

En vän till mig påpekade att det krävs nästan lika mycket talang för att läsa inlägg som för att skriva dem. Det kanske ligger något i det. Det finns en väldig massa mindre bra bloggar, men att antalet dåliga läsare är alltid större. Jag är säkert en av dessa.

HV 71 gjorde ikväll ”den slutgiltiga förolämpningen” mot Timrå. Inget kan rädda Timrå från kval. Kan de ens rädda sin egen elitseriestatus? Jag tvekar.

En betydande del av min inre monolog rör möjligheten att Lkpg får kvala till våren. Globalt jubel.

Förr i tiden satt människor i långbänk och någon kanske knäppte otåligt på en luta i väntan på besked. Det kunde ta månader. Precis så känner jag i Nylander-gate. Personligen tror jag inte han kommer. Varför skulle han avsluta sin karriär i ett allsvenskt mittenlag med små chanser till playoff?

Imorgon skall Sportklubben ta sig an B-laget igen. Dags att bjuda upp till dans i en bortamatch? Varför inte i stegvänlig baktakt, så får vi se.

 

The Final Curtain…

Det finns tusentals sajter av det här slaget runt om i Sverige. Men nu råkar dessa vara mina nära ”vänner” som åsyftas. Vi var ett gäng glada pojkar (somliga gubbar) som höll varandra om ryggen medelst små knivstick. Allt med en allvarlig glimt. Vi kommenterade varandra enligt något roterande schema för ”kompisstödjande” verksamhet.

Många av mina kompisbloggar är nu stängda som en långfredag, på den tiden långfredagar var just långfredagar.

Vi har alla mässat om våra  kompassriktningar, höjdlinjer och träskmarker. Nu står tiden stilla!

 

http://blackboris.blogspot.com/

http://hvbloggen.se/

http://battrehockey.wordpress.com/
(Har aviserat sin avgång, men ångrade sig efter några minuter)

http://sossehockey.blogspot.com/

http://frolundabloggen.se/
(var borta i månader, nu tillbaka men glesbygdsinläggen visar på mättnad)

http://www.offensivhockey30.blogspot.com
(Har inte lagt av men långt mellan inläggen)

Tack för allt….

 

 

 

En illa vald dag för hockey

Mora passar sportklubben jädrigt illa. Det är det första spontana som klyver min hjärna ikväll. Redan inledningen gav mig en vision att matchen skulle bli en manligt erigerad marschväg över stupet. Tre raka segrar var tydligen att önska för mycket. Bara bita hårt i kudden och tänka på något annat. Jag har inte mer att skriva om eländet utan väljer istället den svenska slätstrukna, undanglidande, ”knuten- näve-i-byxfickan-mentaliteten”.

Malmös satsning i allsvenskan saknar motstycke och är en omhuldad teori att sådant är tecken på något väldigt fint. Att vi andra supportrars skvaller innan säsongen om vilken sjukdomsbild den klubben besitter när man värvar Nyman och Strömberg, garvades bort som ren avund.

Hugo Boses pengar har gjort Malmö IF, Redhawkes eller vad de nu heter, till ett gäng i Mammons by med ansvar för varandra. Att klubbhjärta, solidaritet, och kämpaglöd är växande.

Det påstås att ryggsäcken störtas i detta nu och att Nyman åker på upprumpning om han missköter en värvning till.

 

Kort gästspel..

Stiltjen på denna sida tuffar fram på den frånvarande landsvägen. En dryg månad sedan senaste inlägget och jag tycker det finns tid för ett gästspel.

Sportklubben trampar på i det allsvenska mittfältet med ömsom vinster och förluster. Personligen så är det precis så här jag förväntade mig säsongen. Jag tror att SSK har chans att ligga i spannet 5-7 men jag kommer inte få käken låst i bettskenan om man missade playoff.Det är ett ungt och naivt lag många stunder och då kan allt hända. Mörka moln på himlen vad gäller målproduktionen. Kommer ingen bättring här så landar man utanför playoff. Enkel matte!

Igår var det lapp på luckan i den skånska myllan.

Det var därrby, utsläppta knektar och sedvanligt gnäll på domarinsatsen. Som brukligt när man förlorar. Killen med det största Malmöhjärtat, Linus Klasen, menade att domarna pissade på Malmö, men min syn på det hela är att Malmös satsning kan liknas vid vad meteorologer poetiskt kallar växlande molnighet.

Malmö har, av tradition eller bara på kul, målvakter som gärna kastar in lite puckar så där skönt random. Nätmaskorna bakom dem signalerar ”öppet efter överenskommelse”. Efter gårdagens antiklimax så kanske Pontus ”simmar bäst i kassen” Sjögren får släppa jobbet som dörrvakt och ta jobbet som puckmotare framöver.

Den isterstinne med köttiga kinder får byta till sig fler kakrecept, för bulldegen tenderar jäsa över…

 

Från Ö till M

Kan inte riktigt släppa matchen mot Örebro än, där laget ser speedigt och kraftfullt ut och att vi för en gångs skull har ett plexi mellan stolparna.  Julius Hudacek , framstår alltmer som högst upp i driften.

Allting var givetvis inte bra mot Örebro. Spelet under press i egen zon t ex, blir ganska ofta hönsgårdigt. Men om vi lägger det till handlingarna och istället plockar upp grejen att det numera finns ett väl genomtänkt PP, när hade vi det senast?

Nåja, det var då. Nu är nu.

Jag har varit i Mora iklädd pulsmätare och vandrat runt på staden. Jag träffade en kille och en tjej och båda sa att de skulle flytta ifrån Mora. De har sneglat mot Långsele och för att förmodligen inte komma tillbaka. Tjejen sa att hon ville flytta till ett ställe där hon kunde förverkliga sina drömmar och där det fanns häftigare affärer.

Egentligen är det som ett dåligt skämt att jag skriver.

Å andra sidan kan de som läst mina texter känna sig lugna. För hur händelsefattigt deras dag än var kan de dra sig till minnes min insats och tänka att ja, ja, riktigt så där miserabelt har inte jag det inte i alla fall.

Fullt godkända 20 minuter

Ett par enkla rader som jag pilkat upp ur det allsvenska träsket.

Almtuna spelarna lomar i väg mot utgången, samtidigt som den tillresta Telgeklacken håller låda. Första perioden var smålullig och mjuk, medan Almtuna tog över totalt i andra. Slutperioden var knivskarp, kanske det bästa i hela matchen.

Ziga Jeglic, Jihde visar en glimt av intresse för honom efter matchen. Jeglic var tam som en bondkatt matchen igenom men avgör som den skarprättare han är. Jihde säger något vagt uppskattande, och om Jihde inte varit studioankare även nästa dag, så hade han säkert frågat om Ziga vill gå ut och ta en grogg någonstans.

Jag bidrar med egna små puttrigheter framför TV:n, visar tummen upp och förbereder mig för Sundsvall. En munsbit för anrika tänker jag innan jag parkerar mina svällande skinkor i soffan.

 

Medelålders skribent funderar om premiär och annat.

Jag har tröskat igenom ett antal allsvenska och elitserie -undersökningar som renderat i ett slutgiltigt tabelltips. Några får bakläxa på undersökningen, men ett problem är att jag har en bild av mig själv som en man som verkligen kan detta med tippning.

Vilket när allt summeras brukar visa att jag som vanligt pissat i lovart.

Jag bara är sån, brukar jag säga och slå ut med händerna.

Ikväll är det premiärdags för anrika. Se Upp så ni inte hamnar i Sala. Denna fantastiska vits lägger ribban på denna blogg. Allt nog, hög tid att kavla upp skjortärmarna och ge sig rakt in i det oljiga maskineriet av frågor som jag som supporter ska ta ställning till.

Ju mer jag tänker på det, desto mer känns det som om mina ”förhoppningar” står med terräng upp till knölarna. Sportklubben känns svårplacerat måste jag erkänna. Topp tre tror jag knappast att man mäktar med att utmana. I mitt tips slår jag fast med vitnande käkar att de (vi) slutar sexa och det känns som ganska nära sanningen.

Ni som tittar in här i stundom har säkert märkt att uppdateringarna blir allt mer sällan och det beror på mitt nya jobb. Blogga hinns inte riktigt med på dagarna och på kvällarna vill jag spöa ungarna och klaga på maten istället för att låta tangentbordet löddra av upphetsning. Det är kanske inte hela sanningen, lusten att leverera frekvent börjar ebba ut. Det sägs att man bör ha minst ett inlägg om dagen för att inte tyna bort och det ligger säkert mycket i det. Sedan har jag märkt att många av mina gamla läsare har vänt mig ryggen sedan jag tog expressfart till allsvenskan.

Att bli medelålders allsvensk bloggare är att kliva bakåt på scenen, tills man blir en del av kulissen.

En smula oklarhet sparar mig från någon djupare analys

I ett duschkar i Scandinavium satt Janne Karlsson och grät. Han hade just bevittnat ”Skralhetens essä”.

Växjö blev nollat i premiären men är det egentligen något att gråta över? Växjö var med till slutklämmen, men i sista styckets motsvarighet till tonartshöjning var allt över.

Själv satt jag hemma i soffan och sympatikollade på premiären utan att nämnvärt få pulsen att rusa. Hockeyn har nu inlett operation ”Skarpt läge” och det är för väl men av många ointressanta matcher för en utomstående så är väl Frölunda-Växjö lika känslosamt som en Barry Manilow klassiker med dubbel handklapp i refrängen.

Janne Karlsson gapade över det mesta. Det var inte direkt ett ovanligt grepp. Att Pebben skulle tappa löständerna om Janne hetsade upp sig lite extra, verkar lite ytligt.Tränare brukar ju annars sträva efter att knyta ihop säcken så smakfullt som möjligt, utan att bli allt för känslosamma.

Efter den där ”nära duschen-upplevelsen” gick Janne Karlsson ner i den folktomma arena baren och beställde en gin och tonic.

-Jag är så missförstådd! Snyftade han.

Bartendern fnös och skakade på huvudet.

Själv skrockar jag åt mina galghumoristiska infall medan min sambo mässar på att jag är fullständigt talanglös. Jag log förstående och läste ytterligare ett kapitel av ”Flugornas herre”.

Inse att klasskillnad råder..

De senaste två träningsmatcherna har renderat fabulösa 2-11. Jasså? Så pass! Istället för att skoja eller oja över resultaten på försäsongen borde man hellre ägna sig åt att dricka gröna drinkar och åka vattenskidor.

Istället ränner supportrar omkring och väcker opinion mot de ologiska luckorna. Sportklubben har i de senaste två kamperna haft prestationskramp och puckstörningar. Detta är helt i sin ordning. Ner på jorden, vet din plats så NI inte slår er för bröstet innan serien startar. Bredvid vissa supportrar som ser mörkret vi varje förlust finns en positiv falang som är så vrickad att de tror att resultaten på försäsongen inte speglar seriespelet. Redaktören tillhör den senare skaran.

Låt se nu, LHC är ett topplag som jag tror vinner Elitserien. Brynäs kör över oss med 7-0 och tvärtemot av vad många tror så kommer Brynäs överraska denna säsong. Några tippar dem tokigt nog till Kvalserien. Stollar! Elitserielagen har varvat upp och skillnaden är då enorm om ett allsvenskt SSK inte är på tårna.

Nu ska jag inte försöka ge sken av att ha örat mot rälsen. Jag kommer säkert vända mig åt fel håll och få ett helt godståg rakt över skallen, men SSK är ett lag i spannet 4-7 i allsvenskan medan LHC och Brynäs är flera klasser bättre.

Jag ser framemot fredag då allt tar sin början. Där Hudacek har sin framtid i händerna och Ziga Jeglic designar målstick.

Ett tips så gott som något

Den otäcka flygolyckan finns kvar i min sinnesstämning men livet går vidare och så denna blogg.

Tippa är förvisso skoj. Ändå röstade denna blogg nej till allsvenska tipsfördraget. Ändå kräver en blogg med självaktning att presentera just ett tips. Bloggen drog sig därför tillbaka och grunnade och filade, för att sedan presentera ett förslag till slutordning.

En läsare, tillika kompis, frågade innan denna publicering om jag skall göra ett försök till att vara seriös med tippningen. En grånad sarg ut svarade något i stil med:

– Jag försökte läsa de allsvenska lagens laguppställningar, sökte med lykta efter en röd tråd, vikt, längd, kön.. och jag fattade ingenting. Så nej, det går inte att vara seriös.

De allsvenska topp- klubbarna har en stark övertygelse att Hockeyallsvenskan är vassare än vad många anser. Andra klubbar längre ner i hierarkin lever på hoppet men får oftast uppleva en och annan besvikelse, men aldrig fått den där örfilen som får dem att bita i sargkanten.

1. Malmö

” Ryggsäckar och livrem i en labyrint av skyttegravar.”

2. Rögle

”Ställer även i år upp med ett lag i allsvenskan, mest på skoj och av tradition

3. Örebro

” En plåtskjulsarena lika grå som om Stalin hade byggt den.”

————————

4. Leksand

”Håller marknad varje vår och ser fåren komma och gå”

5. Mora

” Lägger sig här någonstans och täcks långsamt av naturkompost”

6. Sportklubben

”Med många självsäkra upcomers, som packar rena artilleriet i brallorna!

7. Västerås

”Ju fler man frågar, desto suddigare bli bilden”

———————–

8. Almtuna

”Att ställa de utanför topp sju är som att släppa väder på en buss. Många undviker.”

9. Bofors

” Bofors, är inte för evigt. En dag rasar skiten omkull.”

10. Oskarshamn

” Jag har suttit med lagmanus, och känt att det här inte håller.”

11. Borås

” Störande självöverskattare som njuter av att sätta käppar i hjulet för oss andra.”

12. Sundsvall

” Här har vi en liten stad på landet som aldrig gjort en fluga förnär.”

———————-

13. Troja

” En populär myt är att allt verkligt arbete görs av de i botten. Bollocks”

14. Tingsryd

” Blir hängande här, någonstans mellan Eddie Meduza och Smurfhits”

© SARG UT