Det förflutna är en språngbräda inte en soffa..
En vision uttrycks oftast som ett framtida tillstånd som man vill uppnå, och behöver inte uppfylla formella krav på realism eller tidsbundenhet. Hur SSKs vision ser ut vet jag inte, kanske söker man nollvision. Nollvision i den måten att man strävar efter noll nånting?? Jag har full förståelse att man saknar medel att locka spelare att skriva på, ekonomin är ansträngd så man kan inte buda över för att få spelare till att ansluta i den utsträckning som det vore önskvärt. Sportklubbens varumärke är naggat i kanten efter senaste årens lek med spelare och tränare och det spelar naturligtvis in. Vem vill till Telge? En fråga man måste ställa sig i dessa tider. Inför nästa säsong fanns det en förhoppning om att bygga en ny struktur, därmed inte sagt att det bara skall bestå av juniorer. Klubbens senaste kontraktsförlängningar tyder på att problemet är monumentalt. Jag förstår att man måste behålla någon sorts stomme, byta ut allt går inte men vari ligger framtiden i bröderna Bemström? Stefan född 1972 och brorsan Jörgen född 1974. Näe med detta på näthinnan när man ikväll står framför brasan och ser lågorna slicka topparna på väg bort i evigheten. Är det dit Sportklubben är på väg?
Tags: Södertälje, SSK