SARG UT

Har funderat lite på det där med roller och rollfördelning. Vad är det tänkt att man skall tillföra, i den rollen man är tilldelad? Om man är anställd för att göra en arbetsuppgift men sen visar det sig att man inte är rätt person för just den uppgiften. Hur resonerar man då runt det? En uttalad målskytt visar sig inte vara det utan en ganska medioker poängmaskin när allt kommer kring. Ta Ian Rush, en totalt oteknisk fotbollsspelare som knappt kunde dämpa en sandsäck. Hans roll var ju att näta, och han gjorde det. Inte snyggt alla gånger med mål blev det. Om han inte hade öst in mål, hade han då varit nåt att ha? Nej, knappast. En annan rollspelare är ju Beckham. I mina ögon en spelare som var med för att; slå svepande långbollar, slå bananinlägg likt Manfred Kaltz och slå alla fasta situationer. Beckham har aldrig varit med för att göra sin gubbe, springa runt och kötta i mittens rike, eller vara en injektion i slottet på hörnor t ex. Hade han inte behärskat att slå dessa känsliga bollar hade han inte en spelat i div 1. Min favorit i rollspel är och förblir Schwartz. Han var kung i mittens rike och hade till uppgift att skrapa smalben, vilket ingen annan var i närheten av. Att han dessutom smällde på denne Beckham i en kvalmatch på Wembley gör inte saken sämre.
Mycket boll här nu men ni kanske förstår var jag vill komma. Gör man inte det man är tillsatt att göra skall man kliva åt sidan.

För att skriva i klarspråk, Stefan Pettersson, Linus Videll verkar vara på fel ställe. Två spelare i SSK som fattar sina roller och kan rabbla checkingingens grunder, om de så blev väckta mitt i natten är Hallin och Gråhns. Man kan hålla på att rabbla upp alla spelares för och emot -egenskaper men jag nöjer mig med dessa.

Arbetsfördelningen måste ske efter kunskap och skicklighet, inte efter namn på tröjan. Visar en apa att den kan styra ett powerplay , så låt den göra det. Visar en man att han bara duger till att diska tallrikar, så låt honom då göra det arbete som naturen har bestämt för hans del.

Ett råd till spelarna innan ni  äntrar isen? Snyt er och knäpp gylfen.

Varje år blir det nåt lag som får den otacksamma rollen som årets krislag. Detta år ter sig i den aspekten mycket mer intressant då det finns två lag som inte ges några chanser alls. Rögle och SSK är ju enligt alla som kan och vet nåt om hockey, toksämst. Alla andra lag har ju värvat jättebra och skall gå till slutspel. Fyra lag kommer inte till slutspel, det vet vi. SSK och Rögle kommer inte bli krislag eftersom de förväntas ligga 11-12 hela säsongen. Vilka supportrar kommer snurra mellan sina lakan varje natt med ångesten som sängkamrat denna säsong? Ingen aning, för efter endast fyra omgångar så kan man inte se några tendenser, men man kan göra några korta reflektioner bara för att sätta igång tankarna så här på morgonkvisten.

Rögle som är klassade som totalt urusla efter att den röde och Abbots försvann och med tanke på uppkomna skador så ter sig detta uppenbart. Med detta i minne och jag dessutom noterar  att man nollar Luleå hemma  så kan man ställa sig frågande till om Rögle verkligen är så usla.  Luleå skall ju vara sanslöst bra i år, som har stora förväntningar på sig efter att ha signat spelare med hög potential inför denna säsong. De har mäktat med två vinster. Hemma mot SSK och LHC. Två lag som inte kan göra mål och som läcker betänkligt. Som sagt inga växlar på detta, bara en nyans. Abotts är bara bra hemma har man ju läst om flera gånger, stämmer säkert inte alls.

Real Frölunda, mötte ett godståg fyllt med järnkaminer igår och hade stora problem med Gårdens snabba omställningar. Jag zappade lite mellan några matcher igår och kan konstatera att varje år är det samma visa i Frölunda. Backarna eller hela defensiven är inte optimal, och när man får hjälp av 12 miljoners durkslaget som kastar in puckar, blir backen upp till Djurgården för brant. Undrar om DIF saknar Linkan?

Modo-Brynäs, kögängen so far delade på potten där tydligen Brynäs var bäst och borde vunnit. Allt detta enligt den objektive Hans Lindberg. Han har säkert rätt den gode virus, men två lag som inte mäktar med att få målvakterna att vittja näten har svårt att vinna matcher. Brynäs har orkat göra fyra mål på lika många matcher. Verkar vara en trist trend i Gävle. Brynäs har dessutom gjort klart med den gamle och klubban, Kudroc.  Kommer säkert bli en favorit däruppe med sin dubbelfattning och gipsade handleder. Blir nog bra det där skall ni se.

Och SSK då undrar ni? Ja vi förlorade igen, tredje i rad. Bitter? Inte det minsta, vi är ju inte sist… än. På 8 sekunder går det i Timrås brallor och så var vi torsk igen. SSK var klart bättre i de två första perioderna och skall man fundera några varv på detta så kommer Timrå knappast spela slutspel framåt våren.  Finns faktiskt nåt att vara glad för hittills och det är att SSK spelar en helt annan hockey, det finns knappt på kartan längre att dumpa och jaga. Vi spelar oss fram till så klara målchanser att min morsa, 74 skulle peta in pucken, men inte våra killar inte. Problemet blir ju då   monumentalt, det finns inga målgörare. Pettersson, total usel. Tar dessutom en sån satans onödig utvisning som Timrå utnyttjar till 1-1. Vidells röreslemönster i anfallszon är lika uppenbart som att solen går upp imorgon . Bicek, värvningen som skulle söndra oss nätade igen. Han har inte spelat match sen april förutom två nu med Sport. Kanske kan han göra det igen å igen å igen….

Backsidan är ett skämt! Jag har aldrig skrivit i min blogg att jag önskar att vi skall riva kontrakt asap. Förändringens kuling drar igenom bloggen. Jens ” jag har fjädrar i min skrud” Olsson, vill jag inte se i en SSK-tröja igen. Han har förutom sina indianare orsakat Rögles kvittering i förra matchen och det avgörande 3-1 för Timrå igår. Han är inte ES mässig, inte allsvensk heller…fakta!

Personligen så  älskar jag känslan av att kunna skratta åt oss själva. Jag gör det emellertid bara för att beröva andra glädjen att skratta åt oss.