Mesta mesarna

Djurgården, vad kan man säga om det?
Några grånade stoder som lätt nötta i kanten sett sina allra bästa dagar. Ett vrak som en gång var stadens stolthet men formligen vek ner sig när det blåste till en aning. Vind i seglen är ju annars  bra för att få skutan på rätt köl. Kungen skall visst ha välsignat detta dessutom. Nu står det aningen maskätna fiaskot för allmän beskådan ikväll så som alla dagar i veckan. Backar finns knappt att nämna, bästa backen torde vara den upp till Skansen. Djurgården är ett nöjesfält som tror att de är störst i landet med cirkus som granne.

Hårde Hardy är en myt i paritet med tomten. Står och brummar i ett hörn,  ser ut att vara en barsk figur men är en mysfarbror utan skägg. Annars har PRO lagt ett bud på både Hardy och Ragnar Skalle-Per till nästa säsong om de inte faller för ålderssträcket dvs. Gården är ju annars medias lilla tös som måste vårdas ömt. Även inom Gården så skall vissa individer hållas undan för offentlighetens hyenor som bara vill ställa frågor, inget annat. Dock så är världen utanför grym, hänsynslös och alldeles alldeles fasansfull. Det måste sättas gränser, tydliga gränser så man inte kommer i slang med vem som helst. Gården sätter sina egna lagar där ekonomisk depression undatagslöst sätter agendan år ut och år in. Byäldste säger talandes i tungor att vi är på rätt väg, snart mycket snart är vi fas. Så länge Gården ömmar om sin egen förträfflighet så krattar Hockeyligan manegen. Nobelpriset i ekonomi får man aldrig, därtill har man för många snillen  spekulerar.

Djurgården, ett gammalt jaktområde för överheten och även denna kväll är det fritt skott som gäller för envar med torrt krut i klubban. Kungliga Djurgården..bah! Ett gäng  med dyslektiska uppspel i en föråldrad skepnad!

Tips: 2-3

Comments are closed.