Canadian DOS prompt: EH?>
Crosby, Stills, Nash & Young. Plattan ”American Dream” 1988.
Tänkte på den strax innan matchen började. Det blev bara en dröm för USA. Nu handlade det mer om Crosby, Stastny, Nash & young- Kane.
Lönnlöven höll för trycket. Kanada skulle lätt byta ut alla andra medaljer, bara de fick ett guld i hockey. Även när USA lyckades kvittera med dryga tjugo sekunder kvar av matchen, så fanns inte ordet förlust i de Kanadensiska skallarna. Våga vinn är starkare än riskera att förlora. En skitmål kan tyckas avgjorde finalen, men kan det sägas bättre än vad Dagens Nyheters Sven Gustavsson uttrycker det; ”-Transatlanterna är bäst på skitmål.” Nu var kanske inte 3-2 ett skitmål i den bemärkelsen. Skitmål är när det gås rakt på mål, tryck in pucken om så målisen har den mellan tänderna. Skiten skall in. Typexempel var kvitteringspucken. I Sverige är bandysvängen det första forwards får lära sig. Akta er för blåmärken framför mål.
Finalen kunde ju annars ha slutat hur som helst. Jag vet inte varför men för första gången på väldigt länge höll jag på USA. Alltid roligare att hålla på en underdog, dä ä mitt liv dä. Det var ingen stor match även om många säkert inte håller med mig. Det finns många som älskar den transatlantiska stilen, ungefär som skinnet. Fram och tillbaka. I tredje visade Kanada att de också kan hantera styrspel. Sarg ut, flippa ut pucken i mittzon, säkra hem.
En i långa stunder osynlig Crosby fick till slut avgöra. Ordningen är återställd.
↔
Här hemma så fortsätter placeringsheaten att avlösa varandra. Hockeyallsvenskan skall snart summeras, och det bråkas och kivas om plats två och tre. Tre lag transpirerar lite mer Växjö, AIK och Almtuna gör upp om två platser. Tänk att AIK som såg så klara ut har hamnat i ett klart prekärt läge. Gnaget lyckades med bedriften att förlora mot nästjumbon, Timrå södra. Nästa omgång möts Växjö och Almtuna medan AIK har Mora hemma. Ett Mora som har play-off att tänka på och lär inte gå på tänderna.